Utgångar - Varför intresseras jag inte?




Jo jag och plastfarsan hamnade i en diskution om varför jag inte går ut.

Och jag kom fram till detta; (Märker ni hur smart och filosofisk och djup jag är idag? )

Att gå ut i sverige är så sjukt stelt. Först ska man helst planerat det i några dagar, skaffat biljetter, planerat vad man ska ha på sig, ha enorma summor cash, och ett bra gäng att gå ut med. Sen när man väl kommer ut, ska det krävas mycket för att det ska gå bra. Man ska inte springa på någon man inte pallar med ( vilket händer, hm, JÄMT i göteborg ), sen finns den inställningen att

"Nu är vi här, nu har vi lagt ner all den här tiden och mödan på att komma ut, och nu måste vi ha så sjukt jävla roligt annars ska du fan sitta här och ha tråkigt, eftersom annars har hela kvällen gått till spillo".

Sen vill man inte vara den griniga som drar hem för att man inte har roligt.. Och har man inte druckit tillräckligt i det läget att de andra i gruppen eller umgänget ligger i samma fas, utan en bra bit före, så blir man automatiskt; barnvakt.

Dessutom tar det ÅR att åka in till stan, alkoholen tar så grymt långsamt om man ska dricka något som går att dricka i sällskaplig takt, att man inte börjar bli i partymood alls om man inte börjat vid fem-sex på dagen. Och så måste man tänka på vad man käkat innan, för snefyllor är tabu.

Och ska man hem sen, så handlar det om att ta en taxi, av två anledningar; 1. Bussen är vidrig på helgerna. Bara för att man själv har diciplin nog att säga nej när det är lagom, så kan man inte räkna med att andra har samma gräns. Vad man däremot kan räkna med, är att någon spytt, eller spyr, på nattbussen. 2. Taxin är varm, trygg och skön, men fortfarande, FYRAHUNDRAÅTTIO jävla spänn hem?! Sinnessjukt.

Nu kommer Marie döda mig, men i Thailand....

Det är dropin som gäller, du bestämmer dig vid tolvslaget om du ska ut eller inte, behöver knappt sminka dig, dra på dig något enkelt, inga dresscodes där inte. Du möter alla där, utan att behöva kolla läget innan, its as simple as that. Det är ett annat land, annat folk, mycket turister. Du springer inte på någon som du inte vill träffa, tvärtom, du älskar alla!

Eftersom allt är spontant och avslappnad slipper du det "numåstevihakul" inställningen och kan dra hem när du känner för det om det inte är kul, men grejjen är att förväntar man sig inget, så blir man oftast överasskad.

Det tar inte mer än 20 minuter från Bangla till de flesta ställen runt omkring, och även om det skulle ta längre tid så kostar inte taxin mer än 500 baht, altså en hundralapp. Whenever, wherever!

Alkoholen tar snabbare, altså är det billigare och man blir sådär skönt och avslappnat full.. Underbart!

--

Och jag funderar på varför jag inte går ut i sverige.. Hahaha, nej men gud.. Jag ska ge det några helhjärtade försök, jag lovar.. Så får vi väl se om jag ändrar uppfattning!


Nu ska jag sova, tidigt imorgon, en lektion.. Men jag ska dit och se till att få massor gjort, så jag kommer ikapp lite..


Love



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback