2909. Eftersnack.




Jaha. Ska vi ta detta nu då. 

Eftersnack del 1. SVENSKA FÖRENINGEN

- Nej. Vi hade inte kackerlackor i vår lägenhet. Ja, Niklas är lite speciell haha, och hela SF fungerar lite halvknasigt. Det lär ni ju ha märkt genom min tid här och inlägg osv. 

Men, här kommer det stora 'men'-et. Jag flyttade till Oslo utan pengar, utan jobb, utan att känna någon. Jag hade inte råd med en deposition på 15 000, jag hade ingen att flytta ihop med, jag hade ingenting. Jag hade en ingift kusin som jag snyltade in mig på, som jag dessutom aldrig träffat förut. Vart skulle man ta vägen? Jo, Svenska Föreningen. Såklart. 1500 i depostion, en svindyr hyra, och det var det. Jävligt enkel start jämfört med 3 månadshyror i förskott och en hyra för första månaden. 

Haha, ja, det är lite scabbigt (inte så skabbigt som hos dem de filmade hos). Det är inte mycket att skryta med. Men vi hade otroligt kul. Vi höll det städat och så fräscht vi kunde. Och sen flyttar man! Det är väl där det går åt helvete för dem i Uppdrag Granskning, dom gör ju ett AKTIVT val att bo kvar där. Är det så illa som det såg ut att vara, så styr man upp ett gäng som vi gjort, och flyttar därifrån. Punkt



Har man varit i Oslo i ett halvår, så har man kunnat spara ihop till en deposition. 



Eftersnack del 2. BANANSKALANDET



- Ja men helt seriöst. Hur vinklat kan det bli. Jag har jobbat för Adecco. Och nej, jag satt inte och väntade i tre timmar på ett kontor och fick en Adecco-Cola för besväret. Jag hade en bra dialog med dom som jobbar där, fick en månads uppdrag på Nille tex. Sen har jag jobbat på dagis och dessutom två månader på Bring. Allt genom Adecco. Hade man fått en fast anställning så är det ju inte så att man får mindre pröjs än någon norsk, utan man får precis så mycket man ska få, enligt alla regler osv. 

Sen finns det ju andra bemanningsföretag än Adecco. Academic Work tex, som gav mig kneget på Ikea. Etc!

Så sådär har vi det med det! 




Eftersnack del 3. ATT VINKLA ETT PROGRAM

Haha ja herregud. Jag vet inte var jag ska börja. Detta inlägget handlade ju mer om Svenska Föreningen och en halvmisslyckad brud som inte lyckats skaffa sig ett bättre kneg än där man skalar bananer. Jag skulle vilja ha ett program till, om det lite mer riktiga Oslo't. Möjligheternas Oslo. Där allt är möjligt, bara man tar sig i kragen och inte 'flyter med'.

Så ni som tittat på detta ikväll. Ja, det är synd om Banan-skalartjejen, och ja, det är synd om FrökenDegerfors som inte tagit sig ifrån Svenska Föreningen (då hennes situation där uppenbarligen är ganska katastrofal), men. Det finns så, så sååå mycket mer i den här staden. 

Annars hade vi inte varit kvar här.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback