3162. Fötterna på jorden.






Fan jag är så nöjd med allt. Jag kan inte sluta vara förundrad över detta faktum. Aldrig i hela mitt liv har jag varit så jävla tillfreds med min tillvaro. Det började i april. Skit har hänt, tro mig haha, men jag låter det bara studsa. Och det är så sjukt, det har aldrig hänt förr. Jag har varit tjejen som kan få en käftsmäll och efter det ligga kvar på asfalten och fundera, analysera och spekulera över vad som precis hände. Kan ligga där i månader. 

Men nu? I don't give a fuck. Jag har fantastiska vänner runt omkring mig. Lägenheten fungerar superbra, jobbet är kanon, jag har småresor på gång, plus att jag börjar närma mig en skuldfri tillvaro. Jag har en helt ny garderob i princip och jag känner mig förbannat jävla snygg from time to time. Det saknas inte direkt uppmärksamhet om det är det jag behöver, jag bor i en så stark stad som mitt hjärta verkligen svämmar över för. Det är mörka tider, men jag kunde inte lysa mer. 

Det är dessutom sensommar, tidig höst, vilket betyder Martina's favoritårstid. Det är kängor, shorts och stora härliga stickade tröjor, ruffsigt hår, enkelt smink. Jag har musik som jag brinner för, som ger mig gåshud och som gräver sig djupare för varje dag som går. Ny värld. 

Nöjd, tillfreds, lycklig. Och om jag ska vara ärlig, känns det ganska gött att kasta det i vissa människors ansikten, människor som ett bra tag har jobbat på motsatsen. Poff!


Godnatt på er ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback