2970. Genom dina ögon.




Ni vet den där känslan... när man läser en bok, lär känna karaktärerna, känner känslorna, förstår alla tankar, och man bara öppnar en helt ny värld? 

Ni vet den där känslan... när man läst en bok och det plötsligt bara är ett par sidor kvar, och några av dom är sånna där fula vita sidor som bara är där för utfyllnad och bindningslösning? 

Ni vet den där känslan när man blir helt tom i hjärtat för att världen man begravt sig i i ett par dagar stängs på sista sidan, och man egentligen bara vill läsa hela skiten en gång till för att se om någonting har förändrats sen du läste det sist?

Precis där är jag nu. Det är sorg i mitt hjärta när jag lägger ifrån mig boken.
606 sidor senare och det räckte inte på långa vägar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback